Lite vardagsbilder från Berghem

Majs första leende

Till pappas stora glädje fyrade Maj av sitt första leende till honom efter en vecka i livet. Andra kan kalla det knorr i magen eller ofrivilligt, men för Andreas finns inga tvivel på leendets äkthet. Av en händelse lyckades modern fota ögonblicket.

I famnen på...

Till Majs stora glädje kom farmor, farfar, faster och fasters karl och hälsade henne välkommen till världen. Det var ett uppskattat besök och hon såg ut att trivas i deras famnar.

 

Läkarexamen

För att skapa lite spänning i tillvaron planerade vi in barnafödandet i direkt anslutning till en annan stor händelse, nämligen Andreas läkarexamen! Som tur var så hann Maj komma ut åtminstone en dag innan Examensdagen. Andreas kunde således åka iväg några timmar från BB för att delta vid sin examensceremoni, vilket vi är tacksamma över. På plats fanns även en entusiastisk skara familjemedlemmar och firade Andreas.

Världens finaste läkare

Jag är så stolt över min karl som lyckats ta sig igenom åtskilliga år av studier med bravur. Grattis älskling!!

Maj Signe Viberg

Efter 9 månader och 16 dagars väntan var det äntligen dags för vår skatt att födas.
Vi fick tid för igångsättning den 2 juni klockan 09:30. Då lades ett cytotec-piller in vid livmodertappen för att få den att mogna. Igångsättningar kan bli väldigt utdragna, vilket vi ställt in oss på, men redan kl 14 gick vattnet och kl 18 hade Johanna etablerade värkar. Till en början gick det bra att hantera värkarna med hjälp av andning och massage. Efter ett tag blev dock värkarna otroligt starka och kom väldigt snabbt efter varandra. Det fanns ingen tid för återhämtning mellan värkarna och pga det blev smärtan och rädslan för stor. Vi prövade med lustgas, men det fungerade inte pga värkarnas längd och intensitet. Det här var ett jobbigt skede som tog mycket på krafterna, både under förlossningen men även under återhämtningen nu efteråt. Vid 19-tiden kom det en narkosläkare och lade en epiduralbedövning. Den tog väldigt bra och verkade där den skulle. Efter det fick vi en välbehövlig paus. Johanna fick värkstimulerande dropp och öppningsskedet gick väldigt fort. 00:47 satte krystvärkarna igång. I det här skedet gick allt väldigt bra. Värkarna kom med bra mellanrum och vi jobbade på som ett fokuserat team. Andreas peppade, tröstade och gjorde allt som går att göra vid sidan om sin födande fru.

Klockan 01:06 den 3 juni föddes vår dotter, Maj Signe Viberg.
Hon skrek och levde om länge och väl, vilket är som ljuv musik i den stunden. Hon låg på Johannas bröst och tittade på sina föräldrar, helt overkligt ögonblick. Andreas klippte navelsträngen.
Maj var 51cm lång och vägde 4185gram. Världens finaste människa som vi fått att ta hand om.

Vi ser fram emot livet med Maj och varandra. Och vi är glada över att ha er alla i vår närhet.

/Johanna och Andreas

I väntan på Monika...

...så får ni hålla till godo med hennes intrauterina (i livmodern) rörelser. Liten spark till höger i början av filmen och lite ospecifika vågliknande "moves" är allt hon bjuder på.

Magstatus och säng

Det drar ihop sig. Vi är nu i 38 + 3 och om Monika skulle komma nu räknas hon som fullgången. Magen är spänd och huden börjar ge vika till Johannas förtret.
Andreas har haft praktik på förlossningen nu en vecka och har varit med på två förlossningar. Så det är mycket förlossningsfokus hemma.

Spjälsängen som är lånad av Sundholms är bäddad och klar. Spjälsängsskyddet har Johanna sytt. Full aktivitet varvat med total utslagenhet präglar Johannas dagar.

Det känns spännande och overkligt att vi snart ska få träffa vårt barn.